15:25:00
Fallen ängel - Becca Fitzpatrick
"EN SVUREN ED
EN FALLEN ÄNGEL
FÖRBJUDEN KÄRLEK"
"Med sitt hånfulla leende och ögon som ser rakt igenom henne, fångar Patch omedelbart Noras uppmärksamhet. Om än mot hennes vilja och absolut mot allt bättre vetande. Patch dyker upp överallt i Noras liv, och verkar dessutom veta mer om henne än hennes närmaste vänner. Nora måste välja, ge upp sitt motstånd och bli hans eller fly så långt bort det bara går. Men när sanningen om Patch börjar gå upp för henne är det för sent att fly..."
"BECCA FITZPATRICK skildrar här ett passionerat drama där kärleken är lika stark som den tycks omöjlig. En fallen ängel, lika sexig som han är skrämmande, förälskar sig i en ung kvinna och därmed hamnar de båda mitt i en uråldrig kamp mellan det onda och det goda."
Becca Fitzpatrick är en utav mina favorit författare och jag har läst tre av böckerna i serien (det är 4 böcker): Fallen ängel (Hush, Hush), Förlorad ängel (Crescendo) och Noras val (Silence). Dock ska jag ju skriva om den första boken Fallen ängel idag.
Fallen ängel handlar om Nora men i början (i prologen alltså) så får man veta vad som händer med Chauncey, heringen av Langeais när han träffar på en pojke som ställer sig upp mot honom och säger att han behöver Chaunceys tjänster under den judiska månade Marcheschvan.
Men tillbaka till Nora nu som faktiskt är huvudpersonen i denna bok! Nora är en smart brunhårig tjej som bor i Coldwater, Maine och som känner sig förföljd ända sen hennes pappa dog och allt verkar inte bli bättre när Coach McConaughy under biologiundervisningen gör så att alla får nya bänkkamrater. Så Nora hamnar bredvid Patch som verkar veta allt om henne medans hon inte vet ett dugg om honom. Hon vet inte heller (som nämnd längre upp) om hon ska bli frestad av honom eller fly.
Favorit karaktär: Patch och Rixon.
Favorit del/kap: Kapitel 16 efter att Nora har träffat på Marcie Millar. Gillar även kapitel 21 och 22 också.
Minnesdel: >>Tjugo minuter senare kom Patch och jag fram till ett lågbudgetmotell. Jag hade inte sagt ett enda ord till honom medan vi joggade igenom det iskalla regnet, och nu var jag inte bara genomblöt och frusen utan också... i upplösningstillstånd. Regnet vräkte ner och jag trodde inte att vi skulle ta oss tillbaka till jeepen inom den närmaste framtiden. Vilket innebar just kombinationen Patch, jag och ett motell på obestämd tid.
En klocka klämtade när vi öppnade dörren och receptionisten reste sig hastigt och borstade ostbågssmulor från byxorna. "Vad kan jag stå till tjänst med?" Frågade han och slickade fingrarna rena. "Ett rum för två över natten?"
"V-vi b-behöver låna t-telefonen", stammade jag och hoppades att han förstod mig.
"Går inte. Någon ledning har blåst ner i stormen."
"V-vad m-menar du? Har du ingen m-m-mobil?"
Receptionisten tittade på Patch.
"Hon vill ha ett rökfritt rum", sa Patch.
Jag stirrade på honom. Är du galen? mimade jag. Receptionisten knappade på datorn. "Vi ser ut att ha...vänta... bingo! Ett rökfritt dubbelrum."
"Vi tar det." Patch sneglade på mig och drog på munnen. Jag rynkade pannan.
I samma ögonblick blinkade lamporna i receptionen till och slocknade. Vi stod blickstille i några sekunder till receptionisten tände en gigantisk ficklampa.
"Jag var pojkscout", sa han. "Alltid redo."
"Då m-måste du väl ha en m-mobiltelefon?" frågade jag.
"Jag hade en, så länge jag kunde betala räkningarna." Han ryckte på axlarna. "Vad kan jag säga? Min mamma är snål."
Hans mamma? Killen måste vara minst fyrtio. Inte för att jag hade med det att göra - jag var betydligt mer bekymrad för vad min mamma skulle ta sig till när hon kom hem från bröloppet och upptäckte att jag var borta.
"Hur vill ni betala?" frågade receptionisten.
"Kontant", svarade Patch.
Receptionisten skrockade så att huvudet guppade. "Kontanter är en populär betalningsmetod här." Han lutade sig framåt och sänkte rösten. "Många av våra gäster vill inte att deras aktiviteter ska kunna spåras, om ni förstår vad jag menar."
Den förnuftiga delen av min hjärna försökte påminna mig om att jag inte på fullt allvar kunde överväga att tillbringa natten på ett motellrum med Patch.
"Det här är inte klokt", väste jag till honom.
"Jag är inte klok." Ett leende ryckte till i hans mungipor igen. "Hur mycket ska du ha för ficklampan, förresten?" frågade han receptionisten.<<
>>Jag flyttade fingrarna från Patch ärr och kontakten bröts. Det tog mig ett ögonblick att hämta mig, så jag var inte beredd när Patch brottade ner mig på sängen. Han naglade fast mina händer över mitt huvud.
"Du borde inte ha gjort så." Det fanns behärskad ilska i hans ansikte, mörk och sjudande. "Vad såg du?"
Jag lyckades dra upp ena knäet och stöta till honom i revbenen. "Släpp...mig!"
Han satte sig grensle över mina höfter så att jag inte längre kunde använda benen. Eftersom han höll mina armar i ett järngrepp över mitt huvud kunde jag inte göra annat än att vrida mig under hans tyngd.
"Släpp...mig! Annars skriker jag!"
"Du skriker redan, och det kommer inte att väcka någons uppmärksamhet på det här stället. Det är mer ett horhus än ett motell." Hans leende var dödligt.
"Sista chansen, Nora. Vad såg du?"
Jag kämpade mot tårarna och hela kroppen surrade av en känsla som var så främmande att jag inte ens kunde identifiera den. "Du gör mig illamående!" utbrast jag. "Vem är du egentligen?"
Hans leende blev ännu bistrare "Vi närmar oss."
"Du vill döda mig!"<<
Betyg: 4.5 a 5 möjliga!
Besök Becca Fitzpatricks hemsida HÄR!