19:02:00
Josephine Angelini: Starcrossed: Helena
(bild tagen från Google)
OBS. Spoiling kan inkomma. Heheh.
"Helena Hamilton är blyg. Så blyg att hon faktiskt mår fysiskt illa av att dra uppmärksamhet till sig. Problemet är att hon är 17 år, lång, blond, extremt bra på löpning och har ett ansikte som en gudinna skulle avundas henne. Som om inte detta skulle räcka för att få folk att glo på henne så händer det där med den nyinflyttade killen, Lucas Delos. Det första Helena känner när hon ser Lucas är ett starkt hat. Hon vill verkligen döda honom. Och hon får ett ganska bra grepp om hans hals när hon anfaller honom i skolkorridoren … Den pinsamma skolkorridorskatastrofen visar sig vara början på ett nytt liv för Helena, och hon är verkligen inte den hon trott sig vara. Till exempel verkar inga vapen kunna skada henne. Men det är inte bara hon som bär på en stor hemlighet: När Helenas och Lucas känslor för varandra går från iskallt till stekhett visar det sig att deras liv är bundna till en tragedi som utspelade sig för flera tusen år sedan. Precis som Sköna Helena och Paris vid Troja är de ödesbestämda att starta ett krig för sin kärleks skull. Ett krig som kan förgöra världen. Trots att Helen och Lucas inser att de aldrig kan vara tillsammans, är de krafter som drar dem till varandra ännu starkare. Kan de trotsa det öde som står skrivet i stjärnorna?"
Ja, det handlar ju då om en tjej vid namn Helena (som Helena i den grekiska mytologin) och som ni kan läsa i texten ovan så är hon extremt blyg men har ett utseende som en gudinna som går från att hata Lucas till att älska honom.
Jag tyckte att det hände lite väl mycket i boken. Så som att hon fick reda på att familjen Delos skulle flytta till "hennes" ö till att Lucas och Helena räddar varandra och de är inte förbannade av Erinnyerna längre till att Lucas kusin från De hundra kusinerna kommer till ön för att döda Helena. Ja, listan kan göras lång. Något mer som är jobbigt att läsa (som jag har läst i ett x antal böcker): Huvudpersonen blir ALLTID kär vid första ögonkastet! Någon mer som tycker det kan vara irriterande räcker upp en hand *räcker upp båda händerna!* Jag har inte tänkt på det förut faktiskt att det brukar vara så men läste sen på en blogg (kommer inte ihåg vad bloggen hette) att dem flesta böcker med paranormal romance genre brukar vara så (och även att huvudkaraktären har lite dåligt självförtroende) och alltid är personen som huvudkaraktären blir kär i ultra snygg kille/tjej som alla suktar efter.
Men nu återgår vi till boken. Det fanns ju positiva grejer också! Hon har en starkt band med löpningen och vill absolut inte sluta med det när Lucas och dem andra i familjen Delos försöker få henne att sluta. Jag gillar det nog för att jag själv "brinner" för gymnastiken eller...brinner är nog ett för starkt ord, vi använder ordet "väldigt intresserad av" istället. Hon kan vara lite envis av sig också tycker jag...men det är bara bra! Dock så kunde hon även beskrivas som en tjej som är lite för besatt av kärleken till Lucas. I alla fall vad jag tycker.
Favoritkaraktär: Lucas eller Cassandra. Cassandra för att hon är smart och självständig för att vara runt 14 år. Lucas...Vem vill inte ha hans krafter?! Han verkar också veta vad som egentligen är bäst, vilket jag också tycker om.
Favorit kapitel/del: Kapitel 14 när Lucas, Helena med mera pratar om Helenas halsbands utseende och när Lucas berättar varför Cassandra aldrig kommer att "blomma ut".
Minnesdel: "Vet du hur äktenskap definierades i det antika Grekland? sa hon i en lugnare ton. Det är väldigt enkelt. Kvinnan går till mannens hus, där hans familj är samlad för att vara vittnen. Kvinnan och mannen delar en eld, en måltid och en säng. Och om kvinnan inte är oskuld på morgonen anses de vara gifta. Det är allt som behövs. Du är fortfarande oskuld. eller hur, Helena?
Helena rodnade våldsamt. Ja, men det är min ensak!"
Betyg: 4 av 5 möjliga!